Ofixat hår och det lär inte färgas på 1 månad för att jag köper min kamera eller så skjuter jag upp det tills i slutet av Augusti. Sminket gjorde jag på 1 minut typ för jag orkade inte vara noga och kläderna var väl det enda bra fast jag var hel svart men svart kofta, svart linne och svarta shorts.
Bilden är tagen igår innan vi åkte till båten.

Jag kan bara säga att jag känner mig trött på alla bråk, ständigt kommer det nya och det gör mig svag, att klara av flera bråk på en och samma gång är inte kul och jag vill för ett tag bara försvinna och komma tillbaka när allting är bra men det skulle också betyda att jag inte får träffa mina andra kompisar och då skulle jag inte klara mig.
Jag önskar att ingen av bråken hade börjat men dem kan inte heller sluta hur mycket jag än vill och försöker. Jag känner mig maktlös för jag kan inte få någon att sluta och jag tycker inte om att ignorera folk så nej tack till det.
Det finns inte mycket man kan göra. Jag vill bara gråta ut, det behöver jag verkligen men istället ligger jag uppe halva natten minst och tänker på alla minnen, alla bråk nu, alla jag förlorat, allt som hänt det här halv året och jag mår inte bra, jag vill se framåt men det verkat näst intill omöjligt.
Jag önskar bara att allt det här tar slut så jag kan få lugn och ro och få må bra utan att ha vetskapen om att man snart blir hotad av någons kompis som man inte ens känner!
Jag känner mig orklös och alla bråk gör mig sämre.
Jag har lovat att kämpa, att inte ge upp och det måste jag hålla.
Jag ska hålla det.
Fan vad jag saknar alla, särskilt dem jag förlorat!